GalleriSE

Slaggatan 20, Falun


  • Aktuellt

  • Kommande utställningar

  • Tidigare utställningar

  • Grafikstipendium

  • Om Galleri Se Konst


  • Öppettider:

    Torsdag-fredag 13-17
    Lördag 12-15

    Kontakt

    gallerisekonst[a]gmail.com
    Tel. 0739-302890
    Slaggatan 20, 791 70 Falun

    Facebook Galleri Se Konst på Facebook

    IN ENGLISH

    CM Lundberg

    "Vila på en sten och genomskinliga träd"



    Motivering: 
    "För att han berättar om en värld som har funnits, och som alltjämt finns -- om man tar mod till sig och minns."

    Konstnären Katarina Norling möter konstnären CM Lundberg

    Det är fortfarande vinter när jag reser för att möta min kollega CM Lundberg.
    Tåget för mig genom masugns- och skogsbrandstrakter.
    På stationen i den lilla orten Karbenning väntar han.
    När jag fick förtroendet att välja en konstnär i serien "Konstnär som har ställt ut på GSK väljer konstnär som ska ställa ut på GSK", valde jag honom.
    Ibland har vi ställt ut på samma ställen, men nu var det några år sedan vi sågs.
    Huset och ateljén ligger bara några minuter från stationen.
    Efter en espresso på övervåningen går vi ner i källaren, och via pelletsförvaringen kommer vi in i hans rymliga ateljé.
    Staplade på varandra i högar ligger de för CM Lundberg så typiska akvarellerna, med drömlika, surrealistiska motiv: träd, människolika gestalter, katter, fåglar, sniglar.
    De är målade med den ryska akvarellfärgen S:t Petersburg, som han åker speciellt till Stockholm för att köpa i en konstnärshandel då och då.
    Här nere målar han en--två akvareller om dagen, de som började träda fram efter en mörk tid, då han fick börja om med allt.
    "Det är minnen", förklarar CM Lundberg, "de kan vara långt bort eller ha inträffat för bara tio minuter sedan."
    Ingen del i målningarnas komposition är viktigare än den andra, ingenting träder fram mer än något annat: allt hänger samman, berättar CM.
    "Det finns inga hål, inga glapp, det är som en zenbuddistisk cirkel", säger han.
    Han berättar att varje målning innehåller "den lilla historien", som sedan visar sig vara del i "den stora historien", en berättelse som träder fram först när man ser verket på avstånd, till exempel i form av ett ansikte.
    Den stora historien är alltid en överraskning.
    CM Lundberg kan också förnimma melodier och dofter som är kopplade till verken.
    På bordet mitt i ateljén ligger det akvarellfärger och välanvända penslar, där står också en gammal skrivmaskin -- en Remington --, och under bordet står en till -- en Halda med extralång vals.
    Hans ord och texter, de som så ofta var en del av de lite äldre, svartvita målningarna, har med tiden kommit att ersättas av färgerna, men även nu kan vissa ord förekomma som en del av akvarellerna.
    CM Lundberg berättar om en, på gott och ont, intensiv studievistelse på Island, då han tränade karate och simning, och mötte konstnären och galleristen Helgi Torgils Fridjonsson, som blev viktig för honom.
    Han nämner Maurice Blanchot, serietidningsillustratörer  och franska illustratörer, "som alla har ett uppdrag", den ungerske surrealisten Milan Kunc, som han själv ställde ut när han en tid drev ett eget galleri i Bromma i Stockholm, och målare som Sigrid Hjertén och Tove Jansson.
    Äldre svenska konstnärer som Evert Lundquist och Olle Bauman, yngre som Christian Cavallin.
    När vi går upp på övervåningen igen innan jag ska resa hem, visar han mig en bok om Åke Göransson, frisören i Göteborg som blev intagen på Lillhagen och vars mamma gömde hans målningar i soffan.
    Med mig på resan tillbaka har jag fått en akvarell av CM Lundberg.
    Den påminner mig om något.
    Om något jag själv har upplevt och levt i, för länge sedan.
    I barndomen.
    Tiden innan den yttre och inre kritiken blev för stark.
    Det som lever kvar där.
    Jag väljer CM Lundberg för att han berättar om en värld som har funnits, och som alltjämt finns -- om man tar mod till sig och minns.

    KATARINA NORLING